Det är helt omöjligt att beskriva, men jag har ett konstant pirr inom mig, som 1000 små fjärilar eller 100 hackspettar, beroende på om jag är förväntansfull eller nervös, och ibland 500 små svalor när det är så där mittimellan som det är just nu. Jag vill flytta fram tiden en månad, två veckor och två dagar, tills det är min tur, min tur att få min dröm uppfylld och min tur att få uppleva allt det där jag alltid pratat om. Men samtidigt så vill jag njuta av längtan, bläddra i mina reseböcker och googla mina resemål tills jag vet precis allt som jag vill hinna med. 

När det kommer in en amerikan på jobbet, när Nights in Rodanthe visas på kanal 5, när countrymusik spelas på radion, när jag ser friterad kyckling, när en främling har på sig cowboy boots, ja, jag kan fortsätta hur länge som helst, men nästan allt får mig att längta till den 9e augusti. 

                                           Serendipity, kanske North Carolinas mest kända hus

 

                                             Spana in nedräknaren till höger också!