Fyra veckor. Fyra veckor. Fyra veckor. Det är så lång tid jag har kvar med mina nära och kära. Ingen tid alls, när man tänker på hur många timmar jag sitter i bibblan, är i skolan, sover och allt det där som måste göras. Lite smått desperat börjar jag känna att jag måste krama, prata och göra allt det där som vi sagt vi ska göra. Ett slut vi visste skulle komma men som vi inte förberett för. Stormsteg. 

Klaga ska jag inte, för vi har gjort så mycket, träffats så mycket och kommit varandra så nära. Återträffar och resor är på allas läppar, och en hejdundrades månad i Florida planeras, men det känns lite som om domedagen närmar sig. Även om jag stannar, träffar nya och våndas igen. Not the same. 

Varje vecka tänker jag; måste blogga om det där, visa bilder på det här, men varje gång återkommer jag till de där, här, som finns vid min sida, mina tankar, mina konversationer, mina bilder, mitt liv. Alla som ska fortsätta med sina liv medans jag är kvar här, på mitt livs äventyr, har jag rätt att klaga?

För att komma på bättre humör, månadens to do lista:

 

 

Som vanligt så har jag en hektisk vecka med mycket läxa, men helgen livar alltid upp. I helgen körde jag och sex vänner västerut till Tennessee och The Smoky Mountains för lite sightseeing, frisk luft och familjemys, då vi bodde hos min kompis mamma. Inte slutar det där, utan vi hälsade också på på hennes jobb, nöjesparken Dollywood som ägs av Dolly Parton. Vad vi mer såg kan ni få gissa om, eller spana in sista bilden...

Också blev det som det blev. Och inte blev det inlägg flera gånger i veckan, för att dokumentera mitt liv i drömmarnas land,  som planerat inte. Istället blev det vänner, fester, plugg och så himla mycket skoj! 

Jag har precis haft en exam och kunde därför gå när jag ville, vilket gav mig lite tid till att uppdatera just bloggen, som inte längre finns med bland prioriteringarna. Vilket jag är glad för, för det betyder ju att jag har så mycket annat att göra här. 

Förutom att det är så mycket att göra i varje ämne, något som inte verkar vara unikt för business utan för alla ämnen, så kan jag inte påstå annat än att jag älskar det. Älskar, älskar, älskar. Landet, staden, skolan, livet, men framför allt de här: 

Och vad händer på fredag då? Vad vad vad vad vad? Yeah, that's right! ROAD TRIP!!! Fy tusan vad jag är exalterad, det kommer bli helt fantastiskt underbart roligt! Hela gänget ska med dessutom, hur underbart? 

Just nu så ligger jag i sängen och gör ungefär allt jag kan för att inte göra läxa. De flesta började skolan idag men jag går bara på tisdagar och torsdagar så för mig är den stora dagen imorgon. Inte nog med det, men jag har redan fått läxa till alla klasser innan de ens startat. Det här bådar inte gott! 

Jag har gjort så mycket denna veckan, och jag vill så gärna dela med mig om allt, vilket jag ska försöka göra, men jag har så lite egentid (eller tid överhuvudtaget) att jag knappt hinner logga in på mailen. Jag ska försöka ta mig tid i helgen att visa lite bilder på mitt rum och allt vi hittat på under Orientation Week, och alla underbara vänner jag skaffat. Det är en så härlig stämning här på korridoren och alla är så trevliga! 

Något av det roligaste är mitt smeknamn som vissa till och med tror är mitt riktiga namn - Dora (the explorer) som föddes redan första kvällen eftersom jag var den enda som hittade. Och så är det fortfarande, till och med i universitetsområdet (som är det vackraste och största ever) är det bara jag som hittar - något jag aldrig brukar göra annars. Med andra ord - mina vänner följer efter mig eller ringer mig om de behöver veta var de ska gå. Det värsta med det hela är att de går som en stor grupp sengångare och jag är alltid 20 meter framför och försöker sakta ner. 

Som ni ser - det finns så mycket jag vill berätta att det kommer lite huller om buller, men jag lovar det kommer mer strukturerade uppdateringar snart, jag ville bara berätta att livet leker!

Om det är en sak jag lärt mig idag så är det att det inte spelar någon roll var jag har på mig, det kommer bli blött ändå. Det finns två anledningar till detta.

1. Eftersom East coast här är sex timmar bakom Sverige i tiden, så vaknade jag utvilad supertidigt idag. Marriott International har världens skönaste sängar, så jag låg kvar och tittade lite på tv. vid åtta-tiden begav jag mig ut för en lätt strosande promenad i solskenet. Klockan nio var jag tillbaka för att byta om då min tröja var genomblöt. Inte av svett, nej, utav fukt. Fukt, fukt, fukt everywhere! Hela kroppen blir som insmord utav vätska så fort man går ut. Jag förstår varför alla har ac här! Jag begav mig ut efter tröjombyte och åt en himlans god frukost - american pancakes! Sen begav jag mig till tåget mot Greensboro!

Dagen som jag längtat efter är här, dagen då jag bor på vackra Troy-Bumpas Inn och chillar med hemmagjorda chocolate chip cookies och vilar ut! Den är här! Jag har såååå mycket att skriva om men jag vet knappt var jag ska börja! Bilder har jag också massvis av. Det är väl bara att börja från början: Gårdagen! 

Efter att ha stigit upp galet tidigt (04.30 hej!) så körde mamma och pappa in mig till Kastrup där planet skulle lyfta kl 07.50. Det gjorde det också och jag hade en trevlig flygresa till Island som varade i tre timmar. Lyxigt nog fanns det screens på flyget så jag kunde titta på Les Miserables. Väl på Island (som jag trodde hade världens tråkigaste flygplats) så fick jag vänta en stund på nästa plan, men vi for snabbt iväg. 

På väg till Boston så hade jag turen att sitta mellan två amerikanska tjejer, varav den ena pratade jag med genom hela den långa resan om allt och ingen, och vi blev snabbt vänner. Så himla kul att sånt händer! Det här var typ den lugnaste resan ever, ingen turbulens alls och fin utsikt över Grönland. 

 

Väl nere var det bara att ta sig igenom världens snabbaste säkerhetskontroll (inga rykten stämde - jag seglade igenom!) och incheckning till sista planet. Tyvärr fick vi skiljas åt eftersom vi flög med olika bolag. Under min tre timmars långa väntan på Logan Airport så insåg jag att detta är världens tråkigaste flygplats, och inte blev det bättre av att jag till slut fick vänta en extra timme på mitt flyg. När vi väl for iväg så var vi nere lika snabbt igen, och jag breezade genom flygplatsen. Insåg efter ett tag att jag inte ens visat upp mitt pass för någon? Helt snopen fick jag reda på att man inte behöver göra det här - och folk säger att USAs flygplatser är stränga? Det var bara att gå rakt igenom... Det är också här jag inser att North Carolinians måste vara de trevligaste och artigaste någonsin! 

Väl där så åkte jag världens konstigaste bussresa men kom till slut fram, och till hotellet begav jag mig. Väl incheckad och i säng så hade jag varit vaken i 24 timmar så jag sov så gott igår natt kan jag lova! 

Har läst en hel del klagande på North Carolinas regn, som de haft mycket av på den senaste tiden. Hittade precis denna bild!

Det är helt omöjligt att beskriva, men jag har ett konstant pirr inom mig, som 1000 små fjärilar eller 100 hackspettar, beroende på om jag är förväntansfull eller nervös, och ibland 500 små svalor när det är så där mittimellan som det är just nu. Jag vill flytta fram tiden en månad, två veckor och två dagar, tills det är min tur, min tur att få min dröm uppfylld och min tur att få uppleva allt det där jag alltid pratat om. Men samtidigt så vill jag njuta av längtan, bläddra i mina reseböcker och googla mina resemål tills jag vet precis allt som jag vill hinna med. 

När det kommer in en amerikan på jobbet, när Nights in Rodanthe visas på kanal 5, när countrymusik spelas på radion, när jag ser friterad kyckling, när en främling har på sig cowboy boots, ja, jag kan fortsätta hur länge som helst, men nästan allt får mig att längta till den 9e augusti. 

                                           Serendipity, kanske North Carolinas mest kända hus

 

                                             Spana in nedräknaren till höger också! 

Nu, mer än något annat, så längtar jag rejält efter min första riktigt amerikanska upplevelse - nämligen att bo på det här Bed & Breakfast stället. Om det inte hade varit så att jag var så väldans trött igår så hade jag nog hoppat av glädje när jag såg att det fanns ett utav tre möjliga lediga rum kvar, och jag fick det. Tripadvisor skriker med positiva ord och bilderna nedan talar ju för sig själva. Jag tror stenhårt på kakor på rummet när jag checkar in, french toast på morgonen och härligt, amerikanskt sällskap under de två dygn jag ska bo på Troy-Bumpass Inn innan jag flyttar vidare till korridoren. Nu känns det på riktigt!! 

Efter att ha gått och dragit ut på det i flera veckor har jag äntligen bokat en enkelresa till Usa i augusti. Tanken är att den ska ta mig både till Reykjavik och Boston innan jag kommer fram till Raleigh, så någon kort resa blir det inte.

Jag tror aldrig att jag sett fram emot något så här mycket så jag längtar verkligen till augusti nu! Vädret kommer att ligga runt 30C (eh typ 45 i solen då eller? svett.) och det kommer helt enkelt bli fantastiskt! I sann Frida-anda har jag redan spanat in vilka hotell jag ska bo på, buss och tåg som behöver tas och avstånd till skola och stationer och så där. Med andra ord, I'm ready to go!



Hehe kommer att skicka en massa tacky vykort när jag är där!