Fick nyss den här bilden skickad till mig av syrran, som berättade att jag fått nya kuddar av mamma. Inte alls vad jag tänkte jag skulle ha i rummet men oh so perfect. Hade inte kunnat bli bättre!

Fyra veckor. Fyra veckor. Fyra veckor. Det är så lång tid jag har kvar med mina nära och kära. Ingen tid alls, när man tänker på hur många timmar jag sitter i bibblan, är i skolan, sover och allt det där som måste göras. Lite smått desperat börjar jag känna att jag måste krama, prata och göra allt det där som vi sagt vi ska göra. Ett slut vi visste skulle komma men som vi inte förberett för. Stormsteg. 

Klaga ska jag inte, för vi har gjort så mycket, träffats så mycket och kommit varandra så nära. Återträffar och resor är på allas läppar, och en hejdundrades månad i Florida planeras, men det känns lite som om domedagen närmar sig. Även om jag stannar, träffar nya och våndas igen. Not the same. 

Varje vecka tänker jag; måste blogga om det där, visa bilder på det här, men varje gång återkommer jag till de där, här, som finns vid min sida, mina tankar, mina konversationer, mina bilder, mitt liv. Alla som ska fortsätta med sina liv medans jag är kvar här, på mitt livs äventyr, har jag rätt att klaga?

För att komma på bättre humör, månadens to do lista:

 

 

Som vanligt så har jag en hektisk vecka med mycket läxa, men helgen livar alltid upp. I helgen körde jag och sex vänner västerut till Tennessee och The Smoky Mountains för lite sightseeing, frisk luft och familjemys, då vi bodde hos min kompis mamma. Inte slutar det där, utan vi hälsade också på på hennes jobb, nöjesparken Dollywood som ägs av Dolly Parton. Vad vi mer såg kan ni få gissa om, eller spana in sista bilden...

Också blev det som det blev. Och inte blev det inlägg flera gånger i veckan, för att dokumentera mitt liv i drömmarnas land,  som planerat inte. Istället blev det vänner, fester, plugg och så himla mycket skoj! 

Jag har precis haft en exam och kunde därför gå när jag ville, vilket gav mig lite tid till att uppdatera just bloggen, som inte längre finns med bland prioriteringarna. Vilket jag är glad för, för det betyder ju att jag har så mycket annat att göra här. 

Förutom att det är så mycket att göra i varje ämne, något som inte verkar vara unikt för business utan för alla ämnen, så kan jag inte påstå annat än att jag älskar det. Älskar, älskar, älskar. Landet, staden, skolan, livet, men framför allt de här: 

Och vad händer på fredag då? Vad vad vad vad vad? Yeah, that's right! ROAD TRIP!!! Fy tusan vad jag är exalterad, det kommer bli helt fantastiskt underbart roligt! Hela gänget ska med dessutom, hur underbart? 

Just nu så ligger jag i sängen och gör ungefär allt jag kan för att inte göra läxa. De flesta började skolan idag men jag går bara på tisdagar och torsdagar så för mig är den stora dagen imorgon. Inte nog med det, men jag har redan fått läxa till alla klasser innan de ens startat. Det här bådar inte gott! 

Jag har gjort så mycket denna veckan, och jag vill så gärna dela med mig om allt, vilket jag ska försöka göra, men jag har så lite egentid (eller tid överhuvudtaget) att jag knappt hinner logga in på mailen. Jag ska försöka ta mig tid i helgen att visa lite bilder på mitt rum och allt vi hittat på under Orientation Week, och alla underbara vänner jag skaffat. Det är en så härlig stämning här på korridoren och alla är så trevliga! 

Något av det roligaste är mitt smeknamn som vissa till och med tror är mitt riktiga namn - Dora (the explorer) som föddes redan första kvällen eftersom jag var den enda som hittade. Och så är det fortfarande, till och med i universitetsområdet (som är det vackraste och största ever) är det bara jag som hittar - något jag aldrig brukar göra annars. Med andra ord - mina vänner följer efter mig eller ringer mig om de behöver veta var de ska gå. Det värsta med det hela är att de går som en stor grupp sengångare och jag är alltid 20 meter framför och försöker sakta ner. 

Som ni ser - det finns så mycket jag vill berätta att det kommer lite huller om buller, men jag lovar det kommer mer strukturerade uppdateringar snart, jag ville bara berätta att livet leker!

Om det är en sak jag lärt mig idag så är det att det inte spelar någon roll var jag har på mig, det kommer bli blött ändå. Det finns två anledningar till detta.

1. Eftersom East coast här är sex timmar bakom Sverige i tiden, så vaknade jag utvilad supertidigt idag. Marriott International har världens skönaste sängar, så jag låg kvar och tittade lite på tv. vid åtta-tiden begav jag mig ut för en lätt strosande promenad i solskenet. Klockan nio var jag tillbaka för att byta om då min tröja var genomblöt. Inte av svett, nej, utav fukt. Fukt, fukt, fukt everywhere! Hela kroppen blir som insmord utav vätska så fort man går ut. Jag förstår varför alla har ac här! Jag begav mig ut efter tröjombyte och åt en himlans god frukost - american pancakes! Sen begav jag mig till tåget mot Greensboro!

Dagen som jag längtat efter är här, dagen då jag bor på vackra Troy-Bumpas Inn och chillar med hemmagjorda chocolate chip cookies och vilar ut! Den är här! Jag har såååå mycket att skriva om men jag vet knappt var jag ska börja! Bilder har jag också massvis av. Det är väl bara att börja från början: Gårdagen! 

Efter att ha stigit upp galet tidigt (04.30 hej!) så körde mamma och pappa in mig till Kastrup där planet skulle lyfta kl 07.50. Det gjorde det också och jag hade en trevlig flygresa till Island som varade i tre timmar. Lyxigt nog fanns det screens på flyget så jag kunde titta på Les Miserables. Väl på Island (som jag trodde hade världens tråkigaste flygplats) så fick jag vänta en stund på nästa plan, men vi for snabbt iväg. 

På väg till Boston så hade jag turen att sitta mellan två amerikanska tjejer, varav den ena pratade jag med genom hela den långa resan om allt och ingen, och vi blev snabbt vänner. Så himla kul att sånt händer! Det här var typ den lugnaste resan ever, ingen turbulens alls och fin utsikt över Grönland. 

 

Väl nere var det bara att ta sig igenom världens snabbaste säkerhetskontroll (inga rykten stämde - jag seglade igenom!) och incheckning till sista planet. Tyvärr fick vi skiljas åt eftersom vi flög med olika bolag. Under min tre timmars långa väntan på Logan Airport så insåg jag att detta är världens tråkigaste flygplats, och inte blev det bättre av att jag till slut fick vänta en extra timme på mitt flyg. När vi väl for iväg så var vi nere lika snabbt igen, och jag breezade genom flygplatsen. Insåg efter ett tag att jag inte ens visat upp mitt pass för någon? Helt snopen fick jag reda på att man inte behöver göra det här - och folk säger att USAs flygplatser är stränga? Det var bara att gå rakt igenom... Det är också här jag inser att North Carolinians måste vara de trevligaste och artigaste någonsin! 

Väl där så åkte jag världens konstigaste bussresa men kom till slut fram, och till hotellet begav jag mig. Väl incheckad och i säng så hade jag varit vaken i 24 timmar så jag sov så gott igår natt kan jag lova! 

Jag jobbade min sista dag på jobb i söndags, vilket var min allra bästa dag någonsin på jobb. Vi skrattade tills vi kissade på oss, drack slushies och avslutade det hela med sushi efter jobb. Detta ledde till Ariman's, vilket ledde till tremanna flört med sushikillen. Bättre dag får man leta länge efter! 

Hade jag hashtaggat hade det blivit: DansamedPJ, pyjamasparty, sushinågon, mjau och TittiesCrew. Helt perfekt! 

Fast-forward till idag så mötte jag upp Matilda återigen för fika på Patten där jag avnjöt den allra första blåbärsmacaronen, skrev lite instruktioner och sa sorgligt hejdå till mina kära. Vi fortsatte till M.E.A.T. och förstod verkligen inte varför vi inte äter där varje dag - två luncher för 111kr med jobbrabatten - snacka om kap! Gott var det givetvis, och fiiiinfiin utsikt ;) ;) ...

Trodde aldrig att jag skulle hitta detta ord, men det beskriver ju ganska bra vad jag brukar hålla på med, och vad både jag och syrran demonstrerade tidigare ikväll!

Jag och syrran såg The Lone Ranger på bio (igen, för mig...) igår, och den var lika bra som sist. Nu är det ju bara nio dagar kvar tills avfärd för min del, och när jag tittade på filmen kunde jag inte sluta tänka. Snart är det kanske jag som rider på en häst genom Texas (fat chance, satt sist på en häst på Skånes Djurpark ca 1996...), träffar Cherokee indianerna och upplever vilda västern. Det hela känns fortfarande overkligt men det närmar sig verkligen. 

Jag har skrivit detaljerad packningslista (à la: röda långärmade spetströjan, vita klänningen med spets osv.), skrivit ut "100 things to do in NC" listan jag funnit, skrivit en shoppinglista och mejlat med min professor, som för den delen verkar ha världens mest intressanta klass. Bävar dock lite eftersom hon säger att det är sjukt mycket jobb. We shall see!

 

I måndags hade jag en heldag med goda vänner, det var så härligt! Jag började dagen med shopping med Amanda, och sen tog vi en lunch (och vin ;) ) på Gräddhyllan. På grund av jobb så har vi inte hunnit ses tillräckligt i sommar men får helt enkelt försöka klämma in en träff till den kommande veckan, om vi hinner. Jag hittade en massa fina toppar på rean, och kom hem med fyra linner för 125 kr, inte illa! 

Efter det så mötte jag upp en brun Mikaela på Ebbas för lite fika, vi valde båda blåbärspajen, så klart. Svårt att klå det. Efter några timmar så begav jag mig hemåt igen, för lite kvällsmat och tvmys med syrran. 

Har läst en hel del klagande på North Carolinas regn, som de haft mycket av på den senaste tiden. Hittade precis denna bild!